Lollovisen

Jag var hemma från jobbet från tisdag till söndag, nu är jag tillbaka men vill bara hem igen.

I helgen var jag i Örebro, Björnstugan i lördags, sällan skrattat så mycket på krogen.

Jag och min kollega som jag haft problem med har funnit varandra och fungerar faktiskt helt okej, till och med bra. Hon promenerar inte så mycket på mina nerver längre, skönt. Barnens påverkan på mig och mitt liv blir mer och mer tydlig i och med detta.

Ingen terapi ännu, mycket irriterande. Jag vill ha terapi inte medicin! Helst vill jag falla ihop i en hög och smälta iväg med snön :)

Jag hittade flera jobb till mina mediakunnande vänner i metro idag men såklart glömde jag tidningsj*veln på jobbet... förlåt Anna!

Jag har funderat på att börja sova på jobbet så jag kommer dit. Det är allt annat än lätt att gå upp på morgonen.

Två specialpedagoger som är knutna till vårt arbetslag hade någon liten kritik-session mot mig och Ann. Ann tog åt sig jättemycket men jag orkade inte ta åt mig. Jag kan inte göra mer än mitt bästa, och jag gör verkligen så gott jag kan och det är en kamp att ta mig igenom en vanlig freakin' dag!
Samtidigt så vet jag hur Ann reagerar av kritik som låter för hård, hon pallar inte alls det. Jag har lärt mig av alla styrelser att ta åt mig av kärnan i kritiken och inte varenda ord, då blir man ju snurrig.
Jaja jobbig dag rent allmänt, ville verkligen bara säga upp mig idag, borde se vad jag kan göra åt det. Tips tas tacksamt emot! :)

vilket konstigt inlägg det blev... en liten uppdatering bara typ