Lollovisen

Man kan fråga sig varför jag gör såhär, jag har vetat i ca en vecka att SVT söker en vikarierande programledare för Bolibompa i höst. Jag trodde att ansökan skulle vara inne i april, men det var tydligen idag.

Man kan då fråga sig varför jag inte skriver min ansökan på en gång och varför jag inte ringer pappa och bestämmer tid för att filma en liten snutt.

Okej det var tur att jag gick in igår och kollade sista ansökningsdag igen för det var tydligen idag. Så jag fick sätta mig och skriva ihop en ansökan. Jag tror inte att den blev så bra tyvärr. Det känns som om jag missade att få in en massa saker som gör mig så fantastiskt bra och så utmärkt för just det jobbet.
Dock tog jag igen lite i min lilla DVD som pappa och jag gjorde idag.

Jag hade bestämt mig för att göra chokladbollar (jag tänkte kalla den för wienerbroeds men jag tror inte skämtet hade gått fram). Jag gick upp tidigt och handlade, åkte hem till pappa och vi satte igång att rigga i vardagsrummet. Det är ganska fantastiskt att jag har en pappa som har en proffesionell digitalvideokamera och en mygga hemma. Vem har det egentligen? Bara mångkonstnärer till pappor tror jag.

Hursomhelst... jag kladdade ihop mina chokladbollar framför kameran i en tagning, i en fantstisk tagning. Därefter gick vi ner i källaren och laddade in allt i pappas dator. Mac är det bästa som finns, jag vet att det är så. Vi hittade iMovie och klippte loss i filmen, lade in en intoning och exporterade till iDVD. Det är ett fantastiskt program! När det är dags för mig att skaffa en ny dator ska det vara en med DVD-brännare och allt sånt för man kan göra massor med skoj. Vi fick lägga till ett tema som skulle synas på DVD-menyn och den hade en helt fantastisk musiksnutt till.

När man sätter in DVD:n startar filmen på en gång, när filmen är slut kommer man till menyn och kan klicka på en knapp "Spela filmen", så man kan se den igen!

Tillbaka till varför jag gör på detta viset. Jag har länge drömt om att få möjligheten att göra barnprogram, jag tror ju att det skulle passa mig. Jag vet att många av mina vänner tror att det skulle passa mig oxå. Men varför läser jag inte ordentligt från början och gör allt på riktigt? Varför lägger jag inte tid på att skriva ett ordentligt brev?

Som tur är har jag redan analyserat mig själv och kan svara på frågan.
För att jag är så rädd för att få ett nej. Att jag på något undermedvetet plan låter jag det inte bli bra, för då vet jag att jag kan skylla på det. Att ansökan inte var tillräckligt bra. Inte att jag inte var tillräckligt bra. Hänger ni med?
Jag sätter alltså krokben för mig själv för att jag inte ska komma till korta som mig. Jag kommer till korta för att jag inte hade tid att göra det ordentligt, jag kommer tillkorta för att jag inte läst ordentligt, jag kommer tillkorta av en massa bortförklaringar för att inte komma till korta som mig själv.

En liten bit av mig, mitt riktiga jag, på djupet. Det mina vänner är inte varje dag jag plockar fram det för allmän display. :)