Lollovisen

Det är roligt för sist när vi åkte hit jag och Sofie och Maja så frågade jag när vi rullade in i Örebro:
-Kan inte ni sakna Örebro ibland?
Ett rungande:
-NEJ! aldrig, jag får mest ångest av att vara här. Blev svaret.
Ganska olika känslor för staden med andra ord.

Det jag saknar med Örebro är känslan här, jag lämnade det när det var som bäst, jag har inte så många dåliga minnen. Jag har Mamma och systrar (som är ganska rejält bortskämda, man kanske skulle ta och flytta tillbaka så man kan bli det oxå... hmmm) framför allt har jag minnet av att må fantastiskt bra. Jag vet att det är därför jag saknar Örebro så mycket ibland. Framför allt saknar jag mina bortskämda systrar och min mamma, jag behövs här till viss del för att hjälpa till med att skjutsa och städa och handla. Jag trivs bättre som behövd än som ytterst ersättlig... vem gör inte det haha!

Det är skönt att det är så litet att man kan cykla nästan överallt och om man inte har sykel kan man da på sig en stor vindtätjacka, ställa sig i vinden och blåsa dit man vill. Det fungerar oxå :)
Samtidigt vet jag att jag gillar att vara tillbaka i Sthlm oxå. Man har alltid två IKEA att välja på och om HM inte har den storlek man söker går man över gatan till nästa HM. Man har en tunnelbana att färdas med som är rejält mycket smidigare än Örebros busstrafik.

Jaja ibland får jag för mig att jag ska flytta tillbaka men det vill jag nog inte, inte egentligen. Men när man är nere och inte mår så bra så verkar alla platser utom just den man är på just nu fantastiska. Jag kan tänka mig att åka till vilket hörn av världen som helst och i min hjärna är den platsen bättre än Friluftsvägen i Sundbyberg och Sthlm. Det är det vanliga fly från det jobbiga så tar det ett tag innan det jobbiga kommer ifatt igen. Jag antar att det hänger ihop med att älska och acceptera sig själv för den man är och trivas med vem man är.

Nu skulle jag kunna gå in i en väldigt utlämnande självanalys men jag hoppar nog över den. Men jag har iaf kommit på en massa saker om mig själv :) Det är lite roligt faktiskt.

Undrar hur länge jag skulle kunna sitta här och skriva om mig och mitt liv. Ganska länge tror jag. Jag har ju inte skrivit på länge så det finns mycket instängt. Spretigt inlägg blev det iaf. Förmodligen av samma anledning som att det blev så långt.

Det gör inget om ni inte orkade ner hit men trevligt om ni höll intresset uppe så länge! haha
puss och kram på er!