Lollovisen

Seriöst, vore inte det toppen? Ett eget litet land där man kan samla alla man älskar och alla som är bra. Det vore ju hur bra som helst, men jag har inte riktigt så mycket mark. Jag har en etta på 41 kvm, kan man utropa den som egen stat? Måste kanske bli snuskigt skit-rik först... hmmm

Igår var jag hemma hos mina relativt nyförlovade vänner här i Öret, jag och A satt och letade brudklänningar, bra att veta lite om vad man vill ha i god tid. Jag börjar få in vanan nu, har två nära vänner som ska gifta sig (När jag gifter mig om jag får tillfälle att göra det så ska de banne mig hitta min drömklänning åt mig haha), det har helt enkelt blivit en hel del tittande på mer eller mindre vackra klänningar. Igår fann vi iaf A:s klänning, den var verkligen helt stört vacker, det stod hennes namn över hela klänningen och efter att vi hade hittat den så fanns det liksom inga klänningar som kunde mäta sig med den. Enda kruxet var väl att vi inte riktigt fann någon återförsäljare i Sverige, den finns bara i USA. Så kan det gå men det kommer nog lösa sig ändå. Det gör det för bra människor och A och hennes E är sannerligen bra människor.

Jag kom också på att jag måste be om ursäkt för alla konstiga felstavningar jag pinar er med, men jag orkar inte läsa igenom allt jag skriver på en gång så det får vara så, kanske lite mer spontant och naturligt så, vad vet jag.

Om ni hittar en plats här i världen där ni tror att jag skulle passa för är det bara att hojta till här på bloggen för jag söker min plats här i livet, känner mig lite vilsen.
Jag vet att jag har min plats som eran vän och den är jag ytterst tacksam för att få ha och den hoppas jag att jag aldrig blir kickad ifrån!

Jag vill oxå tillägga att det är obra att vara sjukskriven för det blir väldigt fattigt. Vatten och bröd here I come!

Jag ska banne mig fixa det där landet... Hade inte vi en plan på en egen regering för några år sedan i Örebro? Jag minns inte vilka poster vi skulle ha bara. Om någon minns kan de väl skriva en kommentar? Vore ju skönt att ha styret klart från början.

Nu ska jag leka med familjen! kram!

Det är roligt för sist när vi åkte hit jag och Sofie och Maja så frågade jag när vi rullade in i Örebro:
-Kan inte ni sakna Örebro ibland?
Ett rungande:
-NEJ! aldrig, jag får mest ångest av att vara här. Blev svaret.
Ganska olika känslor för staden med andra ord.

Det jag saknar med Örebro är känslan här, jag lämnade det när det var som bäst, jag har inte så många dåliga minnen. Jag har Mamma och systrar (som är ganska rejält bortskämda, man kanske skulle ta och flytta tillbaka så man kan bli det oxå... hmmm) framför allt har jag minnet av att må fantastiskt bra. Jag vet att det är därför jag saknar Örebro så mycket ibland. Framför allt saknar jag mina bortskämda systrar och min mamma, jag behövs här till viss del för att hjälpa till med att skjutsa och städa och handla. Jag trivs bättre som behövd än som ytterst ersättlig... vem gör inte det haha!

Det är skönt att det är så litet att man kan cykla nästan överallt och om man inte har sykel kan man da på sig en stor vindtätjacka, ställa sig i vinden och blåsa dit man vill. Det fungerar oxå :)
Samtidigt vet jag att jag gillar att vara tillbaka i Sthlm oxå. Man har alltid två IKEA att välja på och om HM inte har den storlek man söker går man över gatan till nästa HM. Man har en tunnelbana att färdas med som är rejält mycket smidigare än Örebros busstrafik.

Jaja ibland får jag för mig att jag ska flytta tillbaka men det vill jag nog inte, inte egentligen. Men när man är nere och inte mår så bra så verkar alla platser utom just den man är på just nu fantastiska. Jag kan tänka mig att åka till vilket hörn av världen som helst och i min hjärna är den platsen bättre än Friluftsvägen i Sundbyberg och Sthlm. Det är det vanliga fly från det jobbiga så tar det ett tag innan det jobbiga kommer ifatt igen. Jag antar att det hänger ihop med att älska och acceptera sig själv för den man är och trivas med vem man är.

Nu skulle jag kunna gå in i en väldigt utlämnande självanalys men jag hoppar nog över den. Men jag har iaf kommit på en massa saker om mig själv :) Det är lite roligt faktiskt.

Undrar hur länge jag skulle kunna sitta här och skriva om mig och mitt liv. Ganska länge tror jag. Jag har ju inte skrivit på länge så det finns mycket instängt. Spretigt inlägg blev det iaf. Förmodligen av samma anledning som att det blev så långt.

Det gör inget om ni inte orkade ner hit men trevligt om ni höll intresset uppe så länge! haha
puss och kram på er!

Sen är det tillbaka till jobbet... Jag har fått en ny tjänst och kommer jobba med de minsta barnen som går i förskoleklassen, en bunt 6-åringar att ta hand om i stället. Kommer bli bra det tror jag... det känns bra och de som jobbar i 6-års (som det kallas i dagligt tal) är mycket nöjda och glada att det är jag som kommer dit.

Jag ska vara där i två timmar på torsdag och två timmar på fredag, lite arbetsträning och sedan är det sportlov... haha, då ska jag till Örebro så se upp Anna och Maria (det är väl bara ni kvar?)!
Jag ska hälsa på alla mina gamla elever oxå...

Ska bli skönt att bo i förrådet i en vecka igen... ska bli skönt att träffa min kära familj igen... Jag märker hur mycket jag saknar dem nu när jag inte är mår tiptop.

Jag är dock påväg mot att må bra igen det känns så iaf. Lite gladare lite lättare om hjärtat. Det finns några anledningar till detta.
 Jag vet inte om jag skrivit det men jag ska sälja min lägenhet igen... Jag mår inte bra av att ha så mycket lån, jag blir för bunden (ja det ska vara två ord, läs igen haha) på något vis, jag är nog ganska lik min pappa. Fria konstnärssjälar... hahaha
 Om ca två månader kommer Bibbi hem från Sälen igen och då blir hon och jag sambos, vi har eventuellt hittat en fin tvåa att hyra i andra hand i ett år, det kommer bli alldeles lagom. Ganska skönt att ha någon mer i lägenheten.
 Ny avdelning att jobba på, det kommer bli grymt och sedan ett låååångt sommarlov innan nästa termin börjar igen.
 Ska eventuellt börja måla igen och om jag gör det så ska jag kanske få ställa ut på ett galleri i sommar :) Bara glad av att tänka på det även om det inte blir så. Många kanske och eventuellt men det gör inget.

Oj vilket långt inlägg... Jag har väl lite att ta igen eftersom jag inte skriver så ofta längre... haha
Kramilam!
 

Om någon nu missat det så var det igår den där dagen infann sig. Den där dagen som alla singlar avskyr, och alla osinglar känner sig pressade inför.

Jag firade dagen med att ha två läkarbesök och köpa en ny pjamas och vaxa benen (det var verkligen på tiden vill jag lova) och morra åt alla som gick runt med blommor och såg lyckliga ut :) När jag var klar med det köpte jag ett litet rosa hjärtformat ljus till aftonens lilla sammankomst. Fia, Danne, jag och fias lillebror mange skulle äta lite middag hemma och mysa. Såklart åt vi hjärtformade våfflor, haha!

Vin, mat och massor med skratt gjorde att det var en bra dag i slutändan.

Hoppas alla jag håller kära hade en bra dag de oxå! Jag skickade en tanke till er hoppas den kom fram, jag orkade inte med hysteri-sms:andet som gärna uppstår kring dessa dagar.

Många kramar till er mina vänner!

Jag borde ta mig i kragen och träffa tjejerna när de är här och hälsar på... Jag borde kämpa mot min orkeslöshet och fixa det... men jag orkar inte.

Just nu bor jag hos mina vänner Fia och Daniel och deras hund Nova som jag är gudmor åt... vi har som en lite familj här. Det är alldeles lagom på något vis. Vi har det lugnt och skönt och jag mår bra såhär. Just nu iaf.

Min lägenhet är just nu världens dyraste garderob... hahaha
Men den ska säljas igen... Jag ångrade mig jag vill inte äga en lägenhet... Det är jobbigt...

Jag och min pappa har en affärside som vi eventuellt ska genomföra... men ja vi får se hur det går... Jag är inte så sugen på att jobba i skola just nu... konstigt va? :D

Jag mår ganska bra men jag är fortfarande inte helt mig själv...