Nyfiken... (det försvunna inlägget)
Det skulle ju vara kul att gå på audition för Idol. Bara för att se vad
de säger. Jag skulle ju inte gå vidare men det vore kul att veta om de
säger: Fy F*n vad dålig du är! Eller: Ja du har lite att jobba på men
du är inte tillräckligt bra. Eller, ja vad som helst bara kul att veta
vad de skulle säga.
Nu har jag inte några planer på att stå och köa i en massa timmar för
något som jag inte tror på men ändå, man blir ju lite nyfiken när man
ser reklamen.
de säger. Jag skulle ju inte gå vidare men det vore kul att veta om de
säger: Fy F*n vad dålig du är! Eller: Ja du har lite att jobba på men
du är inte tillräckligt bra. Eller, ja vad som helst bara kul att veta
vad de skulle säga.
Nu har jag inte några planer på att stå och köa i en massa timmar för
något som jag inte tror på men ändå, man blir ju lite nyfiken när man
ser reklamen.
Nya bilder, gamla minnen...
Laddade över alla bilder från min digitalkamera, ca 400 stycken. Satt just och kollade igenom dem. Det är verkligen rätt fantastiskt hur mycket man minns av lite bilder, hur minnen sköljer över en som en våg på stranden.
Bilderna började från första dagen som Sofie var nere på öland fram till mellandagarna när jag var uppe i Sälen.
Många fyllebilder var det, många festbilder, människor jag glömt...
Nu dags att fixa loss med att packa inför fjällen...
(en flaska southern comfort är införskaffad :D)
Bilderna började från första dagen som Sofie var nere på öland fram till mellandagarna när jag var uppe i Sälen.
Många fyllebilder var det, många festbilder, människor jag glömt...
Nu dags att fixa loss med att packa inför fjällen...
(en flaska southern comfort är införskaffad :D)
Mäh!
Jag skrev ett inlägg igår... det är borta! dumma blogg!!!
Varffö gör du på dette viset?
Man kan fråga sig varför jag gör såhär, jag har vetat i ca en vecka att SVT söker en vikarierande programledare för Bolibompa i höst. Jag trodde att ansökan skulle vara inne i april, men det var tydligen idag.
Man kan då fråga sig varför jag inte skriver min ansökan på en gång och varför jag inte ringer pappa och bestämmer tid för att filma en liten snutt.
Okej det var tur att jag gick in igår och kollade sista ansökningsdag igen för det var tydligen idag. Så jag fick sätta mig och skriva ihop en ansökan. Jag tror inte att den blev så bra tyvärr. Det känns som om jag missade att få in en massa saker som gör mig så fantastiskt bra och så utmärkt för just det jobbet.
Dock tog jag igen lite i min lilla DVD som pappa och jag gjorde idag.
Jag hade bestämt mig för att göra chokladbollar (jag tänkte kalla den för wienerbroeds men jag tror inte skämtet hade gått fram). Jag gick upp tidigt och handlade, åkte hem till pappa och vi satte igång att rigga i vardagsrummet. Det är ganska fantastiskt att jag har en pappa som har en proffesionell digitalvideokamera och en mygga hemma. Vem har det egentligen? Bara mångkonstnärer till pappor tror jag.
Hursomhelst... jag kladdade ihop mina chokladbollar framför kameran i en tagning, i en fantstisk tagning. Därefter gick vi ner i källaren och laddade in allt i pappas dator. Mac är det bästa som finns, jag vet att det är så. Vi hittade iMovie och klippte loss i filmen, lade in en intoning och exporterade till iDVD. Det är ett fantastiskt program! När det är dags för mig att skaffa en ny dator ska det vara en med DVD-brännare och allt sånt för man kan göra massor med skoj. Vi fick lägga till ett tema som skulle synas på DVD-menyn och den hade en helt fantastisk musiksnutt till.
När man sätter in DVD:n startar filmen på en gång, när filmen är slut kommer man till menyn och kan klicka på en knapp "Spela filmen", så man kan se den igen!
Tillbaka till varför jag gör på detta viset. Jag har länge drömt om att få möjligheten att göra barnprogram, jag tror ju att det skulle passa mig. Jag vet att många av mina vänner tror att det skulle passa mig oxå. Men varför läser jag inte ordentligt från början och gör allt på riktigt? Varför lägger jag inte tid på att skriva ett ordentligt brev?
Som tur är har jag redan analyserat mig själv och kan svara på frågan.
För att jag är så rädd för att få ett nej. Att jag på något undermedvetet plan låter jag det inte bli bra, för då vet jag att jag kan skylla på det. Att ansökan inte var tillräckligt bra. Inte att jag inte var tillräckligt bra. Hänger ni med?
Jag sätter alltså krokben för mig själv för att jag inte ska komma till korta som mig. Jag kommer till korta för att jag inte hade tid att göra det ordentligt, jag kommer tillkorta för att jag inte läst ordentligt, jag kommer tillkorta av en massa bortförklaringar för att inte komma till korta som mig själv.
En liten bit av mig, mitt riktiga jag, på djupet. Det mina vänner är inte varje dag jag plockar fram det för allmän display. :)
Man kan då fråga sig varför jag inte skriver min ansökan på en gång och varför jag inte ringer pappa och bestämmer tid för att filma en liten snutt.
Okej det var tur att jag gick in igår och kollade sista ansökningsdag igen för det var tydligen idag. Så jag fick sätta mig och skriva ihop en ansökan. Jag tror inte att den blev så bra tyvärr. Det känns som om jag missade att få in en massa saker som gör mig så fantastiskt bra och så utmärkt för just det jobbet.
Dock tog jag igen lite i min lilla DVD som pappa och jag gjorde idag.
Jag hade bestämt mig för att göra chokladbollar (jag tänkte kalla den för wienerbroeds men jag tror inte skämtet hade gått fram). Jag gick upp tidigt och handlade, åkte hem till pappa och vi satte igång att rigga i vardagsrummet. Det är ganska fantastiskt att jag har en pappa som har en proffesionell digitalvideokamera och en mygga hemma. Vem har det egentligen? Bara mångkonstnärer till pappor tror jag.
Hursomhelst... jag kladdade ihop mina chokladbollar framför kameran i en tagning, i en fantstisk tagning. Därefter gick vi ner i källaren och laddade in allt i pappas dator. Mac är det bästa som finns, jag vet att det är så. Vi hittade iMovie och klippte loss i filmen, lade in en intoning och exporterade till iDVD. Det är ett fantastiskt program! När det är dags för mig att skaffa en ny dator ska det vara en med DVD-brännare och allt sånt för man kan göra massor med skoj. Vi fick lägga till ett tema som skulle synas på DVD-menyn och den hade en helt fantastisk musiksnutt till.
När man sätter in DVD:n startar filmen på en gång, när filmen är slut kommer man till menyn och kan klicka på en knapp "Spela filmen", så man kan se den igen!
Tillbaka till varför jag gör på detta viset. Jag har länge drömt om att få möjligheten att göra barnprogram, jag tror ju att det skulle passa mig. Jag vet att många av mina vänner tror att det skulle passa mig oxå. Men varför läser jag inte ordentligt från början och gör allt på riktigt? Varför lägger jag inte tid på att skriva ett ordentligt brev?
Som tur är har jag redan analyserat mig själv och kan svara på frågan.
För att jag är så rädd för att få ett nej. Att jag på något undermedvetet plan låter jag det inte bli bra, för då vet jag att jag kan skylla på det. Att ansökan inte var tillräckligt bra. Inte att jag inte var tillräckligt bra. Hänger ni med?
Jag sätter alltså krokben för mig själv för att jag inte ska komma till korta som mig. Jag kommer till korta för att jag inte hade tid att göra det ordentligt, jag kommer tillkorta för att jag inte läst ordentligt, jag kommer tillkorta av en massa bortförklaringar för att inte komma till korta som mig själv.
En liten bit av mig, mitt riktiga jag, på djupet. Det mina vänner är inte varje dag jag plockar fram det för allmän display. :)
Spanien bokat!
Nu har jag bokat en vecka i Spanien. En vecka, sol och bad på dagarna leka med bror på kvällarna! Jag ska nog hinna leka med Camilla oxå!
6/4- 13/4 är jag borta
Jag har till och med hittat en skiva här hemma med ett program så man kan lära sig spanska... Jag har börjat, jag kan ganska många färger och lite annat nu, mycket kul! ska fortsätta träna på spanskan nu!
6/4- 13/4 är jag borta
Jag har till och med hittat en skiva här hemma med ett program så man kan lära sig spanska... Jag har börjat, jag kan ganska många färger och lite annat nu, mycket kul! ska fortsätta träna på spanskan nu!
Konsten att råka spela hockey...
Det här är för Kim, hon bad mig att skriva om gårdagens äventyr...
Jag var på en date i måndags. Eller ja han tittade förbi på vägen hem och sa hej, snackade lite strunt och lite allvar. Han såg bra ut, trevlig, rolig, spännande och jag kunde tänka mig att träffa honom igen, det är första gången på väldigt länge spm jag känt att jag vill det.
Han tittade förbi igår igen, vi hade skickat lite sms fram och tillbaka och jag lovade honom en puss när han kom hit. Kollade lite TV, snackade lite, hångel a la tonår i soffan. Det var helt okej, men sen började råkandet... Helt plötsligt hade jag ingen tröja kvar, sen lyftes jag upp av honom och helt plötsligt spelades det hockey på hemmaplan. Jag hade inte planerat detta, alls, jag hade snarare bestämt mig för att det inte skulle utövas någon annan sport än eventuellt tungbrottning.
Men det var nog den bästa hockeymatchen hittils... Jag kan ju inte vara missnöjd :)
Jag var på en date i måndags. Eller ja han tittade förbi på vägen hem och sa hej, snackade lite strunt och lite allvar. Han såg bra ut, trevlig, rolig, spännande och jag kunde tänka mig att träffa honom igen, det är första gången på väldigt länge spm jag känt att jag vill det.
Han tittade förbi igår igen, vi hade skickat lite sms fram och tillbaka och jag lovade honom en puss när han kom hit. Kollade lite TV, snackade lite, hångel a la tonår i soffan. Det var helt okej, men sen började råkandet... Helt plötsligt hade jag ingen tröja kvar, sen lyftes jag upp av honom och helt plötsligt spelades det hockey på hemmaplan. Jag hade inte planerat detta, alls, jag hade snarare bestämt mig för att det inte skulle utövas någon annan sport än eventuellt tungbrottning.
Men det var nog den bästa hockeymatchen hittils... Jag kan ju inte vara missnöjd :)
Bra tänkt...
Kollade på Stockholm Live härom veckan... En kille som skämtade (otippat på den showen va?) om att när man spelar fotboll kan man göra en felpassning i ett anfall så är det någon back eller så som alltid ropar "Bra tänkt!". Det de vill säga var att du tänkte rätt men det blev inte riktigt så men det är okej... Han tyckte att skatteverket kunde börja med det oxå... När man får avslag på sina avdrag: Nej det gick inte igenom, inte det, inte det heller, det kan du glömma MEN Bra tänkt!
Jag hade ju en plan på att våga vägra vara sjuk. Det gick väl sisådär... Därav min rubrik. Jag är fortfarande sjuk men jag fortsätter att vägra låta det påverka mig mer än nödvändigt. Jag går till jobbet och jag fixar här hemma annars så händer det inte så mycket.
Ikväll kommer Bibbi hit, hon ska på en intervju på en restaurang här i stan. När de frågade henne om hon hade någonstans att bo om hon skulle få jobbet så hade hon svarat: Ja, jag har en lägenhet i Sumpan!
Vi skrattade rätt högt åt det här hon berättade. Men det är bra, då känner hon sig hemma iaf! Ska bli riktigt roligt att hon flyttar hit, spännande att bo ihop med någon det har jag ju aldrig gjort förut. Ja förutom med familjen men det är ju lite annorlunda.
Nu måste jag nog städa undan lite här så Bibbi får plats att sova :)
Tack för i helgen flickor, heeeelt fantastiskt kul att se er! Nästan alla på en gång, vem hade trott att det skulle kunna gå att få ihop? Kommer leva på det ett bra tag!
Jag hade ju en plan på att våga vägra vara sjuk. Det gick väl sisådär... Därav min rubrik. Jag är fortfarande sjuk men jag fortsätter att vägra låta det påverka mig mer än nödvändigt. Jag går till jobbet och jag fixar här hemma annars så händer det inte så mycket.
Ikväll kommer Bibbi hit, hon ska på en intervju på en restaurang här i stan. När de frågade henne om hon hade någonstans att bo om hon skulle få jobbet så hade hon svarat: Ja, jag har en lägenhet i Sumpan!
Vi skrattade rätt högt åt det här hon berättade. Men det är bra, då känner hon sig hemma iaf! Ska bli riktigt roligt att hon flyttar hit, spännande att bo ihop med någon det har jag ju aldrig gjort förut. Ja förutom med familjen men det är ju lite annorlunda.
Nu måste jag nog städa undan lite här så Bibbi får plats att sova :)
Tack för i helgen flickor, heeeelt fantastiskt kul att se er! Nästan alla på en gång, vem hade trott att det skulle kunna gå att få ihop? Kommer leva på det ett bra tag!
Ny kur...
Ja, i förrgår försökte jag med vitlök och c-vitamin. Igår ändrade jag taktik, Choklad och c-vitamin... Det fungerade såååå mycket bättre!
Idag ska vi till konserthuset här i sthlm och gå på skolkonsert, det ska bli väldigt roligt, hoppas att febern och huvudvärken håller sig i schack! Febern har iofs gått ner efter igår.
Det är ju typiskt att jag blir sjuk när jag har en välfylld helg framför mig... jag har redan bestämt mig för att våga vägra vara sjuk! Kanske inte blir någon discodans men middagar funkar fint! :D
Idag har jag sovmorgon men jag vaknade innan klockan ringde, kan vara för att jag somnade halv nio igår kväll. Det var skönt!
Idag ska vi till konserthuset här i sthlm och gå på skolkonsert, det ska bli väldigt roligt, hoppas att febern och huvudvärken håller sig i schack! Febern har iofs gått ner efter igår.
Det är ju typiskt att jag blir sjuk när jag har en välfylld helg framför mig... jag har redan bestämt mig för att våga vägra vara sjuk! Kanske inte blir någon discodans men middagar funkar fint! :D
Idag har jag sovmorgon men jag vaknade innan klockan ringde, kan vara för att jag somnade halv nio igår kväll. Det var skönt!
En redig förkylning...
Ni som känner mig vet hur ynklig jag blir när jag blir förkyld.
Den här gången är inget undantag, det var länge sedan jag var så här förkyld. Jag är till och med täppt i örat...
En cysta var ju inget i jämförelse med det här... urs...
Nu är det dusch och sedan jobb... det är bara 4 timmar det borde gå bra sen är det nerbäddning i soffan som gäller!
Den här gången är inget undantag, det var länge sedan jag var så här förkyld. Jag är till och med täppt i örat...
En cysta var ju inget i jämförelse med det här... urs...
Nu är det dusch och sedan jobb... det är bara 4 timmar det borde gå bra sen är det nerbäddning i soffan som gäller!
Ny tid, ny strid?
Jag har börjat med en ny vana... Jag började igår så det kanske inte är en vana ännu men ändå...
Igår började jag min nya vana med att gå/promenera till jobbet. Det tar ca en timme så nu sitter jag och laddar med lite gröt :) (linfrön är garanterat med ;))
Jag har börjat jobba på halvtid igen, det känns bra måste jag säga, men man är ganska trött när dagen är slut.
I söndags var Bibbi här, vi började vår ommöblering inför att hon ska flytta hit. Det blev galet bra, rummet känns större fast mindre fast bättre... haha! Allt står liksom på motsatt sida mot vad det gjorde tidigare det enda som står kvar är blomman :D
Nu gröt och promenad! Kram!
Igår började jag min nya vana med att gå/promenera till jobbet. Det tar ca en timme så nu sitter jag och laddar med lite gröt :) (linfrön är garanterat med ;))
Jag har börjat jobba på halvtid igen, det känns bra måste jag säga, men man är ganska trött när dagen är slut.
I söndags var Bibbi här, vi började vår ommöblering inför att hon ska flytta hit. Det blev galet bra, rummet känns större fast mindre fast bättre... haha! Allt står liksom på motsatt sida mot vad det gjorde tidigare det enda som står kvar är blomman :D
Nu gröt och promenad! Kram!
An inconvenient truth
Jag såg just filmen/dokumentären...
Alla borde se den...
Om den globala uppvärmningen fortsätter kommer Öland inte finnas kvar alls... Otroliga landmassor kommer att ligga under vatten i hela världen. Det är ganska skrämmande faktiskt...
Funderar på att göra mig en liten lista på hur jag kan dra mitt strå till stacken och sänka mina utsläpp. Det där med bil får jag nog stryka från listan över saker jag vill ha. Om jag inte hittar en miljövänlig sådan.
Se filmen, den är faktiskt riktigt intressant och lite skrämmande. Men helt klart värt att lägga tiden på att se den.
www.climatecrisis.net
Alla borde se den...
Om den globala uppvärmningen fortsätter kommer Öland inte finnas kvar alls... Otroliga landmassor kommer att ligga under vatten i hela världen. Det är ganska skrämmande faktiskt...
Funderar på att göra mig en liten lista på hur jag kan dra mitt strå till stacken och sänka mina utsläpp. Det där med bil får jag nog stryka från listan över saker jag vill ha. Om jag inte hittar en miljövänlig sådan.
Se filmen, den är faktiskt riktigt intressant och lite skrämmande. Men helt klart värt att lägga tiden på att se den.
www.climatecrisis.net
När ens verklighet förändras...
Förra veckan pratade jag med min enda riktiga barndomsvän, tjejen som känt mig sedan vi var 4-5 år ungefär. Hur som helst, vi pratade och hon berättade att hennes mamma gått bort för en vecka sedan. Jag vet ju att hon varit sjuk i många år och någonstans är jag ju inte förvånad över att det hänt. Men det är sjukt tråkigt att höra, jag har känt dem hur länge som helst, jag önskar ju att de skulle ha hittat ett botemedel. Jag kan liksom inte uttrycka hur jag känner det eller hur ledsen jag är för min vän och hennes familj.
Det är så hemsk och tragiskt att hon är borta men det var inte där min verklighet rämnade rejält.
Min verklighet rämnade idag. Jag pratade med min barndomsvän, hon berättade att de ska sälja sitt hus på Öland, hennes pappa vill inte åka dit igen, det har alltid varit mammans hus på något vis. Jag förstår honom men halva charmen med Öland dog för mig idag. Öland utan min vän, det existerar inte. Jag har gråtit tre gånger idag, jag kan inte fatta att det är sant.
Vem ska jag köra rally med nu? Ingen känner Öland som hon, fan där var fjärde gången jag grät!
Nej slut med sentimentalitet, jag får hitta på något nytt...
eller vaffan.... våra barn skulle leka ihop, det hade vi bestämt. De skulle vara ölandsbästisar, precis som vi, de skulle vara tvugna att lyssna på alla våra historier om när vi var små och tjuvrökte, eller stora och tjuvrökte... när vi grillade vid klipporna, när vi grillade på stranden, när jag blev utkastad hemifrån av mamma när jag var 10 och bodde hos min vän i två-tre dagar, så många minnen så många...
Det absolut värsta är att en av mina chefer på Öland vill köpa huset. Jag måste ju hata de som köper huset oavsett vilka de är jobbigt att hata sina fd. chefer, de var trevliga så länge det varade.
Jag ska nog inte skriva eller prata om det här jag bara tjuter så fort jag tänker på det. Jag kommer ju alltid ha min vän kvar, jag kommer alltid ha mina minnen kvar.
En era är slut och jag kommer sakna den tid som varit, kanske något nytt kommer nu, undrar vad...
Min vän sa så här i dag:
"Man önskar ju att man vetat att i sommras skulle vara den sista"
Jag håller med, jag vet så många saker jag hade gjort annorlunda.
Det är så hemsk och tragiskt att hon är borta men det var inte där min verklighet rämnade rejält.
Min verklighet rämnade idag. Jag pratade med min barndomsvän, hon berättade att de ska sälja sitt hus på Öland, hennes pappa vill inte åka dit igen, det har alltid varit mammans hus på något vis. Jag förstår honom men halva charmen med Öland dog för mig idag. Öland utan min vän, det existerar inte. Jag har gråtit tre gånger idag, jag kan inte fatta att det är sant.
Vem ska jag köra rally med nu? Ingen känner Öland som hon, fan där var fjärde gången jag grät!
Nej slut med sentimentalitet, jag får hitta på något nytt...
eller vaffan.... våra barn skulle leka ihop, det hade vi bestämt. De skulle vara ölandsbästisar, precis som vi, de skulle vara tvugna att lyssna på alla våra historier om när vi var små och tjuvrökte, eller stora och tjuvrökte... när vi grillade vid klipporna, när vi grillade på stranden, när jag blev utkastad hemifrån av mamma när jag var 10 och bodde hos min vän i två-tre dagar, så många minnen så många...
Det absolut värsta är att en av mina chefer på Öland vill köpa huset. Jag måste ju hata de som köper huset oavsett vilka de är jobbigt att hata sina fd. chefer, de var trevliga så länge det varade.
Jag ska nog inte skriva eller prata om det här jag bara tjuter så fort jag tänker på det. Jag kommer ju alltid ha min vän kvar, jag kommer alltid ha mina minnen kvar.
En era är slut och jag kommer sakna den tid som varit, kanske något nytt kommer nu, undrar vad...
Min vän sa så här i dag:
"Man önskar ju att man vetat att i sommras skulle vara den sista"
Jag håller med, jag vet så många saker jag hade gjort annorlunda.
I en sal på lasarettet...
Så är jag hemma igen efter nästan ett dygn inom den akuta sjukvården.
Vad som hände? jaha vill ni veta det? otippat..
Jag gick till jobbet glad i hågen, kände mig stark, kände mig redo. Jag och Ingrid gick ut på en promenad med flickorna i gruppen, så sa vi att de fick springa en bit och vi sprang med dem lite. Så fick de springa en liten bit till och jag sprang med och peppade dem ordentligt.
Plötsligt fick jag en ordentlig smärta i magen, det kändes som om hela livmodern försökte hoppa rakt ut. Jag blev illamående och kunde knappt stå upp när vi kom tillbaka till skolan. Jag försökte gå på toaletten men ingen skillnad, låg i fosterställning på golvet, svettades, frös, hade ont.
Tog mig samman efter en stund och gick in till klassrummet dubbelvikt och lade mig på en soffa där en stund. Ingrid tipsade om lärarrummet, gick dit låg i en timme utan någon större förbättring. Ringer pappa för att få råd. Ringer Järva närakut, ingen hjälp där: -Vi har ingen gyn-avdelning, jag rekomenderar att du åker hem och väntar om det blir värre kan du åka till S:t Görans akut.
Ringde pappa igen, bestämde att han skulle komma och hämta mig och köra mig till S:t Göran på en gång istället. Kom dit, tog en nummerlapp. Väntade i ca en halvtimme, kanske mer, kom fram till luckan.
-Hej, jag har ont i magen (förklarar läget lite snabbt)
-Var bor du?
-Sundbyberg.
-För det första hör du inte hit, du får åka till KS, för det andra har vi ingen gyn här.
-VA!? Hur tar jag mig dit då?
-Hur tog du dig hit?
-Skitsamma, jag tar mig dit ändå, hej då.
Gick ut, ringde pappa, grät, ville bara lägga mig ner och dö. Såg en busshållplats, 15 min till nästa buss som inte gick längre än till Fridhemsplan. Jag tog en taxi. 120:- väl investerade pengar.
Kom till KS, kölapp, vänta, berätta läget, urinprov, vänta, blodprov, 2 timmar senare ungefär fick jag ett rum på akuten, en kirurg kom och klämde på magen, AJ.
-Vi skulle behöva göra ett grav-test och det är nog aktuellt att göra ett ultraljud.
-Ehh jag tror inte att ett grav-test är så viktigt för om jag vore gravid så skulle jag bli sjukt förvånad.
-Jaja det har hänt förr fråga jungfru Maria. Haha
-Sant haha.
Hon gick iväg.
Jag låg kvar och väntade, somnade, vaknade, somnade igen, 4 timmar passerade på en smal akut-säng. Då kom en kvinna och sa att det nu var dags att förflytta mig till gyn-akuten för mer undersökning.
Ultraljud och svar på smärtan.
-Du har en cysta här på högra sidan. Den mäter 2,5x3 cm. Det är förmodligen den som läckt ut vätska och blod i buken och orsakar smärtan. Vi tar och lägger in dig och håller dig under lite uppsikt.
-Får jag äta något, jag har inte ätit på 12 timmar nu.
-Hmm ja du kan få äta men om smärtan blir värre måste du fasta. Äggledaren kan vrida sig och då måste vi gå in och vrida rätt den.
-Okej. Dåså.
La mig på en ny säng blev skjutsad upp till Avdelning C14, jag fick sängplats B2 (jag var en banan i pjamas hihi). Fick tre smörgåsar med ost och prickig korv. Sällan har det smakat så gott med smörgåsar, jag höll på att börja gråta.
Försökte sova lite, kvinnan i sängen bredvid snarkade som en bastuba, fick öronproppar, hörde ändå men jag kunde iaf sova lite. Morgon, frukost, smärtlindring utan att jag bett om det, bara att tacka och ta emot. Läkarna gick ronden, sa att de skulle skriva ut mig för att det verkade som att smärtan avtagit något. Ring om det blir värre.
Tack och hej!
Pappa hämtade, stannade och handlade lite mat, fikade lite hemma hos mig, pappa åkte.
Nu är jag här. Ont i magen, trött, ganska uttråkad.
Jag kan tänka mig att bli frisk nu. Känns som om jag fått nog av att vara sjuk nu.
puss
Vad som hände? jaha vill ni veta det? otippat..
Jag gick till jobbet glad i hågen, kände mig stark, kände mig redo. Jag och Ingrid gick ut på en promenad med flickorna i gruppen, så sa vi att de fick springa en bit och vi sprang med dem lite. Så fick de springa en liten bit till och jag sprang med och peppade dem ordentligt.
Plötsligt fick jag en ordentlig smärta i magen, det kändes som om hela livmodern försökte hoppa rakt ut. Jag blev illamående och kunde knappt stå upp när vi kom tillbaka till skolan. Jag försökte gå på toaletten men ingen skillnad, låg i fosterställning på golvet, svettades, frös, hade ont.
Tog mig samman efter en stund och gick in till klassrummet dubbelvikt och lade mig på en soffa där en stund. Ingrid tipsade om lärarrummet, gick dit låg i en timme utan någon större förbättring. Ringer pappa för att få råd. Ringer Järva närakut, ingen hjälp där: -Vi har ingen gyn-avdelning, jag rekomenderar att du åker hem och väntar om det blir värre kan du åka till S:t Görans akut.
Ringde pappa igen, bestämde att han skulle komma och hämta mig och köra mig till S:t Göran på en gång istället. Kom dit, tog en nummerlapp. Väntade i ca en halvtimme, kanske mer, kom fram till luckan.
-Hej, jag har ont i magen (förklarar läget lite snabbt)
-Var bor du?
-Sundbyberg.
-För det första hör du inte hit, du får åka till KS, för det andra har vi ingen gyn här.
-VA!? Hur tar jag mig dit då?
-Hur tog du dig hit?
-Skitsamma, jag tar mig dit ändå, hej då.
Gick ut, ringde pappa, grät, ville bara lägga mig ner och dö. Såg en busshållplats, 15 min till nästa buss som inte gick längre än till Fridhemsplan. Jag tog en taxi. 120:- väl investerade pengar.
Kom till KS, kölapp, vänta, berätta läget, urinprov, vänta, blodprov, 2 timmar senare ungefär fick jag ett rum på akuten, en kirurg kom och klämde på magen, AJ.
-Vi skulle behöva göra ett grav-test och det är nog aktuellt att göra ett ultraljud.
-Ehh jag tror inte att ett grav-test är så viktigt för om jag vore gravid så skulle jag bli sjukt förvånad.
-Jaja det har hänt förr fråga jungfru Maria. Haha
-Sant haha.
Hon gick iväg.
Jag låg kvar och väntade, somnade, vaknade, somnade igen, 4 timmar passerade på en smal akut-säng. Då kom en kvinna och sa att det nu var dags att förflytta mig till gyn-akuten för mer undersökning.
Ultraljud och svar på smärtan.
-Du har en cysta här på högra sidan. Den mäter 2,5x3 cm. Det är förmodligen den som läckt ut vätska och blod i buken och orsakar smärtan. Vi tar och lägger in dig och håller dig under lite uppsikt.
-Får jag äta något, jag har inte ätit på 12 timmar nu.
-Hmm ja du kan få äta men om smärtan blir värre måste du fasta. Äggledaren kan vrida sig och då måste vi gå in och vrida rätt den.
-Okej. Dåså.
La mig på en ny säng blev skjutsad upp till Avdelning C14, jag fick sängplats B2 (jag var en banan i pjamas hihi). Fick tre smörgåsar med ost och prickig korv. Sällan har det smakat så gott med smörgåsar, jag höll på att börja gråta.
Försökte sova lite, kvinnan i sängen bredvid snarkade som en bastuba, fick öronproppar, hörde ändå men jag kunde iaf sova lite. Morgon, frukost, smärtlindring utan att jag bett om det, bara att tacka och ta emot. Läkarna gick ronden, sa att de skulle skriva ut mig för att det verkade som att smärtan avtagit något. Ring om det blir värre.
Tack och hej!
Pappa hämtade, stannade och handlade lite mat, fikade lite hemma hos mig, pappa åkte.
Nu är jag här. Ont i magen, trött, ganska uttråkad.
Jag kan tänka mig att bli frisk nu. Känns som om jag fått nog av att vara sjuk nu.
puss
Just nu...
Just i den här stunden mår jag helt fantastiskt bra. Jag mår sådär bra så jag nästan vill gråta av lycka. Tänkte att jag ville dela med mig av detta.
Jag sitter i min egen lägenhet med min egen dator och är egentligen lite stressad för att jag ska iväg till en kille (ja ni läste rätt) dricka vin och kolla på melodifestival. Han tittar för att jag inte vill missa. Sött.
Hur som helst han är inte anledningen till att jag är så glad för det är det som är det fina i kråksången, jag mår bra på egen hand. Jag i mig mår bra just i denna stund! Just i denna stund känner jag att jag kommer tillbaka, jag kommer bli mig själv igen, och när jag är tillbaka då ska jag fira!
Tänkte att jag ville dela med mig av att jag är glad idag!
Puss på er och håll tummarna. Anna hävdar ju att det är min perfect match så... haha
Jag sitter i min egen lägenhet med min egen dator och är egentligen lite stressad för att jag ska iväg till en kille (ja ni läste rätt) dricka vin och kolla på melodifestival. Han tittar för att jag inte vill missa. Sött.
Hur som helst han är inte anledningen till att jag är så glad för det är det som är det fina i kråksången, jag mår bra på egen hand. Jag i mig mår bra just i denna stund! Just i denna stund känner jag att jag kommer tillbaka, jag kommer bli mig själv igen, och när jag är tillbaka då ska jag fira!
Tänkte att jag ville dela med mig av att jag är glad idag!
Puss på er och håll tummarna. Anna hävdar ju att det är min perfect match så... haha
