En svensk i USA...

Allvarligt, jag kallar mig svensk, jag ar fodd dar jag bor dar, jag pratar spraket. Jag kallar mig inte Engelsk, det vore ju att ljuga lite tycker jag aven om mina rotter nagonstans kommer darifran.

Vi var just ute pa en liten promenad med hunden och gick forbi starbucks. Nar jag kom ut satt Tom och pratade med en kvinna som oxa hade en hund med sig sa pratade vi lite med varandra . Hon sa att hon var svensk och hennes man Italienare. Jag tankte borja prata svenska med henne men det visade sig att det var hennes mormors mor som kom fran Sverige inte sa mycket hon sjalv, men hon och hennes man fragade en massa om allt mojligt om jag at lutfisk och surstromming, vilket jag inte gor men jag vet ju vad det ar iaf haha. Sa fick jag lite berom for min engelska (stolt).
Tom forklarade oxa att i USA ar man valdigt stolt over sina Europeiska rotter om man har nagra, speciellt Irlandare och har i Portland ar Svenskar valdigt stolta oxa.

Efter det satt vi och pratade om var mina rotter ar ifran egentigen och Tom drog slutsatsen att hon egentligen sakert ar mer svensk an jag eftersom jag har nagon amerikansk morfars mor eller sa. Fast jag haller inte med.

Vi ska skaffa ett kontankort till mobilen idag sa sa fort jag vet nummret sa skriver jag in det har :)

Puss pa er!
Lollo

ps. USA ar bra langt bort alltsa...


Kommentarer
Postat av: Magda

USA är jättelångt borta... faktiskt... Jag förstår iof att Amerikaner är stolta över svenskt påbrå, vi har ju iaf fött upp kändisar som Dolph Lundgren :) Som för vörigt är sommarpratare i år... intressant... Glad att höra att du lever! Jag läser med spänning varje dag! KRAM

2008-07-11 @ 13:10:11
Postat av: Sondreadriana

Interesting. No more comment :)

2009-03-27 @ 11:02:53
URL: http://sondreadriana.20six.fr

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0