underbar och älskad av...

Ja det ni... det vet ni nog bäst... men just idag känns det inte som så många alls fast jag vet att ni finns där... Bara att just idag känner jag inte att jag vet fast jag egentligen gör det...

Bara en sån där låg dag där inget känns som om det är värt så mycket. Framför allt inte jag. Jag vet ju varför, jag har lärt mig. Jag ska bara sluta förvånas. Eller bli något jag inte är... Men det känns ju inte så troligt. Jag gillar ju mig. Det är väl iaf det viktigaste?

En enda tår får detta inlägg sen är det sovdags..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0